Att älska träning utan fungerande ben...
0kommentarer
I alldeles för många år har jag haft problem med mina ben, mina underbara, fantastiska vader! Springa är bland det bästa som finns enligt mig, den känslan efteråt som slår ner som en bomb och ger mig så mycket energi, den känslan är något utöver det vanliga.
Men mina vader håller inte riktigt med mig. Jag bestämmer mig för att ta mig en löprunda, efter knappt fem minuter börjar det strama i utsidan av benen, det byggs på och smärtan blir värre. Efter tio minuter strålar det i hela underbenet och under senaste året även ner i foten och benen, foten domnar tillslut av på något sätt.
Jag har ändå accepterat det. Jag valde att springa långt på torsdagar för då var inte nästa löpträning förrän på tisdag och då hinner smärtan släppa och jag kan röra mig normalt igen. När jag tänker på det så känns det lite småsjukt och de senaste månaderna har jag fått precis lika ont av att gå på promenader. Komma med benen släpandes bakom sig av att bara gå till skolan och så ont så man vill lägga sig ner i fosterställning!
Det jag nu har kommit fram till är att jag faktiskt skulle vilja operera vaderna, jag har tänkt att använda mina ben ett par år till och att kunna gå är en förutsättning för någon som älskar att springa!
Så om någon har någon som helst erfarenhet av en kompartment syndrom operationen, ge mig information och tankar!
I'm done with pain!
Kommentera